Öppna trädgårdar och Öppet (höns)hus

Söndagen den 13 juli ordnar Örtagårdsgruppen vid Bjärgas i Larsmo evenemanget Öppna trädgårdar och gårdsmiljöer som går ut på att trädgårdar är öppna för allmänheten för att folk ska få bekanta sig med byar i Larsmo. I år har turen kommit till Kackur-Sämskar och Antas djurgård är självfallet med i leken. Samtidigt passar vi på att hålla öppet (höns)hus ifall någon nyfiken själ skulle vilja klappa våra höns, får, kaniner och vår katt, hund och get. Om allt går som planerat finns även ullgarn till försäljning. Välkommen att titta in! Tidpunkt meddelas senare.

"I sommarens soliga dagar, vi går genom skogar och hagar..."

Om man som vi ständigt är omgiven av djur av alla sorter så händer det för det mesta något. Ibland händer det roliga saker, som till exempel när geten Herrman visar prov på sin vaktmästerlighet och går på bakbenen. Det är en syn, vill jag lova!

Ibland händer det sorgliga saker också, som till exempel igår när vi skulle flytta beteshagen och jag hittade Stinas minsting Atilda död i hagen. De gångerna smakar livet surt. Jag vet inte vad hon dog av, men hon var ju bara hälften så stor som sin syster när hon föddes och har aldrig riktigt växt. Hon har nog ätit och diat precis som den andra men har alltid varit långsammare än resten av lammen. Till en början trodde jag inte ens att hon skulle klara sig de första dagarna, men nu gjorde hon ju det så då trodde jag att hon skulle klara sig... vilket hon inte gjorde. Att jag aldrig lär och vänjer mig.

Husse mutar Herrman.

Herrman och skägget.

Agnar och Alisa trivs på betet.

Det gör förresten resten också.

Ett av naturens underverk.

Idag har vi städat ur föuse. Det här är en bra årstid för storstädning när alla djur kan vara ute. Dessutom måste vi ju omstrukturera till vintern nu igen för att vi har dubbelt fler får, en get och en kanin som vi inte hade förra vintern.

Utan att göra blir vi inte, och skulle vi bli så hittar vi på något att göra.

Dårskapet

Vi har alltså adopterat en get. Herrmans husse hade inte längre tid med honom så han behövde ett nytt hem och djurvänner som vi är så kunde vi ju inte låta bli att ringa. Klappat och klart, coola bananer! Herrman är vår!

På sitt förra ställe gick han själv i en liten hage och en halvmeter ifrån honom bodde en bagge, men de var bara kamrater på avstånd för att bässar är... ja, bässar. Nu går Herrman i samma hage som tackorna och lammen och verkar trivas.

I annonsen stod det att man får leta efter en bättre vakthund, så få se nu då vad han går för...

Herrman är en präktig gosse som härstammar från Terjärv. Nästa gång jag kommer i närheten av en djuraffär ska jag handla en mankam för att få rett ut hans hår. Förutom den något yra pälsen är han vacker. Närbilder önskas, jag vet. Ska försöka få till det i helgen.

Det var dagens händelse vid Antas djurgård!

Bra saker

Ett: Min hund är rumsren, halleluja!
Två: Det är sommar.
Tre: ... och därför är det grönt och växer ute.
Fyra: Fåren fortfarande för mesiga för att vilja rymma ur hagen. (1-0)
Fem: Fårdyngan är ute ur föuse.
Sex: Vi kommer att få hö så det räcker nästa år också p.g.a. se punkt 3.
Sju: Imorgon ska jag på dårskap. (Jag kan inte gå in på några detaljer ännu, tyvärr.)
Åtta: Ullen är torr och ska skickas till spinneri och jag ska börja planera handarbeten till försäljning på evenemanget Öppna Trädgårdar.
Nio:... som vi ska delta i.
Tio: På tisdag hämtar jag hem Ebbas blivande POJKVÄN.

Jag återkommer om morgondagens dårskap... imorgon. :) Pilutta er som inget vet!

Hemlisen

Trots den skrala uppdateringen så har matten ändå lyckats hinna med en hel del den senaste tiden: blivit utdimitterad ingenjör och firat detta, grävt i trädgårdslandet, släppt boskapet på semester, köpt ridbyxor på nätet samt en massa annat.

På grund av att datamaskinen sjunger på sista versen så blir det dåligt med bilder tills datorns tillstånd är åtgärdat.

Nuförtiden går fåren på grönbete och vårdar landskapen och har inte rymt en endaste gång! ANTAS FÅR HAR INTE RYMT EN ENDASTE GÅNG PÅ HELA VECKAN! Skriv upp det, gott folk, för det är sensation! Hemligheten stavas e l s t ä n g s e l och är köpt från Hööks respektive Biltema för sammanlagt ungefär 300 € (vallpojk, tråd, pinnar, handtag, skarv). Ett fynd! Lätt att bära ut är det också. Man behöver inte reservera en hel dag för att flytta betet längre och fåren går inte närmare stängslet än en meter. Fred på jorden, typ.

Snart ska jag skicka ullen till spinneriet. Jag ska bara tänka ut vad jag vill ha för garn den här gången. Jag har knappt hunnit handarbeta i vår på grund av skolan, men nu när den är slut kan jag väl göra vad jag vill resten av livet så varför inte sticka för kung och fosterland? Lovikkagarn ska jag i alla fall ha.

Idag regnar det. Men det är så grönt och vackert ute att det inte stör att det regnar. Jag ska ta itu med att städa skåp och hyllor för det har jag inte heller hunnit med på länge. Därför delar jag med mig av min favorit sommarsång.

Jag ska bara

...plantera hallonbuskar (gula hallon), björnbär, tillverka klättervägg för nämnda, rensa ogräs, plocka stenar på jordgubbsduken, hämta bord, städa föus, mata djur, städa gård, handla.


Inte frysa ihjäl för nu är det den gröna vintern som råder. 20 grader kallare än i lördags. Det brukar ju bli kallt när man planerar gårdsfest.

Stånk. Sommar! Kom åter!

Tillväxt

Förlåt för frånvaron. Det har varit lite mycket nu igen, men nu håller det på reder upp sig.

Fårskåcken växer i vikt så det knakar. Snart orkar jag inte längre lyfta de äldsta lammen. Snart ska de ut på sommarbete bara vi får hem elstängslet som vi har beställt från Svea rike. Just nu håller de på vänjer sig vid gröngräset som också växer så det knakar. Lammen har blivit öronmärkta och registrerade också och alla har fått namn.

Ebba håller på och bygger en cykeltunnel till andra sidan kommunen, ser det ut som. Stora kaniner gräver stora hål, skulle man väl kunna sammanfatta det. De andra två har varit på sitt årliga rymningsäventyr men nu är båda bakom lås och bom (och på ett ströbeklätt utbrytarsäkert betonggolv).

Sindis öron är nerlimmade och hålls sådär. Om några veckor ska vi vara färdiglimmade och då är det tänkt att öronen ska hållas nere.

Stinas lilliplutt, Antas Atilda.

Antas Amira

Antas Aino, Antas Alisa och Antas Agnar.

Gröngräsi!

 Det sista lammet fastnade aldrig på bild men fick namnet Antas April.

Sindi har lärt sig en massa saker och har blivit mycket mera vuxen de senaste veckorna. Hon har tappat en del av mjölktänderna (de små nere och uppe) och börjar få vacker päls. Nuförtiden kan hon kom, sitt, ligg, tass, fot, stanna, vänta, high-five och så kan hon vänta när man lägger en godisbit på hennes tass utan att hon snor den förrän man säger varsågod.

Myhappiness Good Looking "Sindi", 17 v.

Förresten: Jag letar efter en till kanin. Fast det ska man väl akta sig för att säga högt...