Skralt

Finland badar för tillfället i något som kallas värmebölja. Vi har trettio grader varmt dagarna i ända och folk får värmeslag till höger och vänster - inte ens matten klarar sig undan. Därför händer det inget på bloggen och ingen annanstans heller för den delen. Vi försöker mest bara överleva.

Fast lite sker nog. Fåren går på bete så vi tittar till dem flera gånger om dagen. Inte för att de heller gör så mycket dagtid i den här hettan. Kaninkraken växer så det knakar och geten beter sig illa. En dvärgsilkeskyckling har vi fått och jag har börjat prakticera clickerträning med Sindi. I övrigt mår vi mest bara illa och har förstått innebörden av S I E S T A.

Fåraherde

Imorse vaktade jag får i nattskjorta och gummistövlar. Vad gör man inte för sina djur? De var inne i sin hage när jag åkte hemifrån, men det kan ändra snabbt. Uff. Men det var i alla fall uppfriskande att vara ute i arla morgonstund.

Flaggan i topp!

Höbärgningssäsongen 2014 är överlevd!

För att inte tala om bränslekostnaderna för äventyret, eller alla liter svett som runnit. Eller antalet höbalar som balats. Om någon vill köpa kanin- eller hästhö till vintern så borde vi ha så det räcker till några.

Jag är skyldig er några bilder senare i helgen.

Höbärgning

Vi befinner oss mitt i höbärgningstider för nu är det sommar och 30 grader varmt och alla har semester utom stackars matte...

Nåja. Hö behöver jag ju. I år får jag hö i överflöd. Prima sådant, mycket av det. Många timmar i traktorerna och hett som tusan men vad gör man inte för sina hårbollar. Dessutom finns det något som på österbottniska heter "talko" och som är väldigt tillämpbart på den här typen av sysselsättning.

På söndag är det Öppna trädgårdar och gårdsmiljöer och dagen för vårt Öppet hönshus. Jag har inte hunnit rensa ett enda ogräs eller ens ta ett varv via trädgårdsbutiken (för det gapar tomma jordplättar lite här och var) men det får duga ändå. Gräset är klippt och så har jag städat bort lite skit ur hönshuset men det finns fortfarande mycket på min att-göra-lista. Garnet har kommit så det borde jag nysta och prissätta, äggen borde gås igenom och förpackas ordentligt och så borde jag väl vattna lite så att allt inte dör tills söndag.

Envisget

Geten med envisheten och jag kommer rätt så bra överens. I alla fall på getens villkor. Det är en envis och respektingivande liten rackare. En kväll skulle jag kamma honom för att han har så råddig och tovig päls. Medan matte ännu hade bröd kvar i påsen gick det för sig att bli borstad men när brödet tog slut och borsten borstade så kom vi i otakt. Så stod vi där, geten och jag, och knuffades och spjärnade emot varandra (bra handtag de där hornen). Den ena för att den andra inte skulle komma åt att stångas och den andra för att den ena inte skulle komma åt att borsta.

Happ. Ingen borstning alltså. Och ponnygrimman som jag köpte var alldeles för stor så det gick inte att binda fast honom heller. Det måste vara en fölgrimma eller så får jag väl lov att knyta ihop en repgrimma åt spektaklet.

Spektaklet ska snart träffa några getflickor, bara brunsten infaller. Det är bra med utlåningsbara och funktionsdugliga djur. I betalning ska jag få en killing - om det lyckas.

Så har jag också en del bilder på kaninhanen, Ebbsons blivande pojkvän. Dem får ni en annan gång. Nu behöver jag bara bestämma mig för namnet åt honom, så är saken biff!

Öppna trädgårdar och Öppet (höns)hus

Söndagen den 13 juli ordnar Örtagårdsgruppen vid Bjärgas i Larsmo evenemanget Öppna trädgårdar och gårdsmiljöer som går ut på att trädgårdar är öppna för allmänheten för att folk ska få bekanta sig med byar i Larsmo. I år har turen kommit till Kackur-Sämskar och Antas djurgård är självfallet med i leken. Samtidigt passar vi på att hålla öppet (höns)hus ifall någon nyfiken själ skulle vilja klappa våra höns, får, kaniner och vår katt, hund och get. Om allt går som planerat finns även ullgarn till försäljning. Välkommen att titta in! Tidpunkt meddelas senare.

"I sommarens soliga dagar, vi går genom skogar och hagar..."

Om man som vi ständigt är omgiven av djur av alla sorter så händer det för det mesta något. Ibland händer det roliga saker, som till exempel när geten Herrman visar prov på sin vaktmästerlighet och går på bakbenen. Det är en syn, vill jag lova!

Ibland händer det sorgliga saker också, som till exempel igår när vi skulle flytta beteshagen och jag hittade Stinas minsting Atilda död i hagen. De gångerna smakar livet surt. Jag vet inte vad hon dog av, men hon var ju bara hälften så stor som sin syster när hon föddes och har aldrig riktigt växt. Hon har nog ätit och diat precis som den andra men har alltid varit långsammare än resten av lammen. Till en början trodde jag inte ens att hon skulle klara sig de första dagarna, men nu gjorde hon ju det så då trodde jag att hon skulle klara sig... vilket hon inte gjorde. Att jag aldrig lär och vänjer mig.

Husse mutar Herrman.

Herrman och skägget.

Agnar och Alisa trivs på betet.

Det gör förresten resten också.

Ett av naturens underverk.

Idag har vi städat ur föuse. Det här är en bra årstid för storstädning när alla djur kan vara ute. Dessutom måste vi ju omstrukturera till vintern nu igen för att vi har dubbelt fler får, en get och en kanin som vi inte hade förra vintern.

Utan att göra blir vi inte, och skulle vi bli så hittar vi på något att göra.