Jah! Sista tackan är färdiglammad, dyngan är mockad, Ebba är dräktig, Linett är riden, takstegen är monterad, djuren är stillade och kläderna är våta. Det häver ner snöblandat regn och är mulet och runt 0 grader ute. Mysigt må ni tro. (Åtminstone inomhus!)
Alisa födde ett vitt litet tacklamm idag. Det är en stor rackare, mycket större än alla lamm vi har fått hittills. Hon låg och såg nöjd ut när jag kom ut i eftermiddags. Hon fick tillsammans med sin mamma flytta in i lamningsboxen var Aino redan finns med sina två tacklamm. Ikväll såg jag att Alisa hade adopterat ett av Ainos lamm. Tydligen har hon godare mjölk!
Vi har fått 12 lamm i år. Baggarna Balder, Bore, Birk och Benjamin och tackorna Blixt, Blenda, Belinda, Birka, Ballerina och så tre stycken till som jag inte har tänkt ut några namn åt.
Ebba håller på bygger bo. Hon samlar halm och plockar av sig hår. Det blir nog kaninungar snart, verkar det som!
Nu kan påsken komma, men den har vi alldeles särskilda planer för.
måndag 30 mars 2015
lördag 28 mars 2015
Ny header
Hej! Har ni sett att det har kommit till ett nytt välkomnande på den här bloggen? The header som den heter i Amerika är utbytt mot en ny. Jag försöker tänka ut vad den skulle kunna kallas på svenska. Huvudet?
Nä.
Idag är det så ruttet väder ute så det passade att göra klart den och publicera den. Ibland får man väl lov att pyssla framför datorn också. Någon annat ni önskar er medan jag ändå är i farten?
Nä.
Idag är det så ruttet väder ute så det passade att göra klart den och publicera den. Ibland får man väl lov att pyssla framför datorn också. Någon annat ni önskar er medan jag ändå är i farten?
fredag 27 mars 2015
Det blev inget
Det blev ingen inspektion igår. Vi fick återbud. Så vi är fortfarande lika ovetandes som innan. Men de lär väl återkomma...
onsdag 25 mars 2015
Slit
Milda Matilda så trött man kan vara!
Idag har vi kånkat, burit, släpat, dragit, grejat, skruvat, borrat, städat och då har inte ens höbärgningssäsongen börjat! Allt det här har vi gjort bara för att imorgon sker den omtalade Inspektionen av vår djurgård. (Okej, inte bara. Vi jobbar en hel del annars också.) Matte har dessutom gjort bort sig och jobbat och slitit med migränmedicin i kroppen, så bakslag kan vi garanterat räkna med här. Men det är faktiskt inte mattes fel att tandläkare är av den otrevliga sorten och att de utsätter folk för stress. Och jag måste ta hand om mina djur oavsett hur sjuk jag är.
Hur som helst så får granskarna komma när de vill. Vi har absolut inget att skämmas över. Det skulle isåfall vara skit under naglarna, påsar under ögonen, smutsiga kläder och hästhår överallt - but hey. That's just me.
Jag har stiftat närmare bekantskap med Ockra den här veckan igen. Den här gången gick det tiofalt bättre än sist och jag är så stolt över mig själv för att jag har faktiskt tänkt på det som instruktören sa om min ridning. Jag hade inte tänkt avslöja det, men faktum är att jag har ridit den hästen mentalt hela veckan för att komma åt känslan. Det var knappt så jag trodde att det skulle fungera, men det gjorde det!
Ja, och så har vi fått lamm också, i förrgår. Så nu har vi faktiskt tre generationer i vår fårskock!
Jag är skyldig er en del saker, så som bilder på stallskåpet som husse och jag har tillverkat, film på Ockra när det går bra, bilder på Ainos lamm... och säkert en hel del annat. Men nu är det Nukkumatti som gäller!
Idag har vi kånkat, burit, släpat, dragit, grejat, skruvat, borrat, städat och då har inte ens höbärgningssäsongen börjat! Allt det här har vi gjort bara för att imorgon sker den omtalade Inspektionen av vår djurgård. (Okej, inte bara. Vi jobbar en hel del annars också.) Matte har dessutom gjort bort sig och jobbat och slitit med migränmedicin i kroppen, så bakslag kan vi garanterat räkna med här. Men det är faktiskt inte mattes fel att tandläkare är av den otrevliga sorten och att de utsätter folk för stress. Och jag måste ta hand om mina djur oavsett hur sjuk jag är.
Hur som helst så får granskarna komma när de vill. Vi har absolut inget att skämmas över. Det skulle isåfall vara skit under naglarna, påsar under ögonen, smutsiga kläder och hästhår överallt - but hey. That's just me.
Jag har stiftat närmare bekantskap med Ockra den här veckan igen. Den här gången gick det tiofalt bättre än sist och jag är så stolt över mig själv för att jag har faktiskt tänkt på det som instruktören sa om min ridning. Jag hade inte tänkt avslöja det, men faktum är att jag har ridit den hästen mentalt hela veckan för att komma åt känslan. Det var knappt så jag trodde att det skulle fungera, men det gjorde det!
Ja, och så har vi fått lamm också, i förrgår. Så nu har vi faktiskt tre generationer i vår fårskock!
Jag är skyldig er en del saker, så som bilder på stallskåpet som husse och jag har tillverkat, film på Ockra när det går bra, bilder på Ainos lamm... och säkert en hel del annat. Men nu är det Nukkumatti som gäller!
"Sov, du lilla vide ung
än så är det vinter,
än så sova björk och ljung,
ros och hyacinter.
Än så är det långt till vår
innan rönn i blomma står.
Sov, du lilla vide
än så är det vinter.
Solskensöga ser på dig
Solskensfamn dig vaggar.
Snart blir grönt på skogens stig,
och var blomma flaggar.
Än en liten solskensbön,
vide liten blir så grön.
Solskensöga ser dig.
Solskensfamn dig vaggar."
- Z. Topelius
söndag 22 mars 2015
Fårnyheter
Kaj fattas mig så det skär i hjärtat.
Jag har inte haft någon motivation alls att uppdatera bloggen med alla våra bravader men kände att det måste uppdateras lite i alla fall så att vi inte stannar kvar på stället. Det var April som lammade i onsdags (nu vet jag att hon heter det) och i fredags lammade hennes syster Amira. Då blev det ett tacklamm som fick namnet Ballerina. Färgen kan ni räkna ut själva vid det här laget. Svart, förstås.
Tackorna fyller ett år om två veckor. Egentligen borde man kanske vänta med att betäcka så unga tackor för att få säkrare lamningar, men eftersom att vi inte kunde styra årets betäckning överhuvudtaget så fick det bli såhär. Men vi hade tur. April sköter om sitt lamm så bra så. Varje gång han bräker springer hon fram till honom och putsar honom och puffar honom på baken så att han ska stiga upp och dia. Amira å andra sidan var en aning chockad över att plötsligt ha blivit mamma hon också, men när hon fick lugna ner sig ensam med sitt lamm kom hon på att hon nog vet vad hon ska göra med det. Lammen är starka, söta och levnadsglada. Dessutom har de alla spenar för sig själva då de saknar konkurrens från syskon.
Aino och Alisa är de enda som är olammade. Det är oklart om Alisa har något lamm i magen för hennes juver är inte så värst svullet ännu. Men det vet ju husse att det kan bli födsel ändå trots det...
I fredags tog vi hästarna på tur till stubbåkern. Jag red Linett och husse körde Lumikki. Förra gången vi var där med Linett fick hon galoppera över åkern och det kom hon ihåg minsann! (Sånt minns de faktiskt rätt så bra, märkväl!) Linett fattade galoppen direkt, bokstavligt talat. Det är en så bra åker för den ligger i en backe så det blir både uppförsbacke och nerförsbacke när man rider där. Sånt är särskilt bra för galopparbete. Hästarna hade så kul så att det till och med blev bocksprång där ett tag. Jag kunde inte vara sur på Linett för det för hon njöt så mycket av att få sträcka ut, leva livet och vara häst.
Det är sånt som vi människor också borde göra lite oftare.
Jag har inte haft någon motivation alls att uppdatera bloggen med alla våra bravader men kände att det måste uppdateras lite i alla fall så att vi inte stannar kvar på stället. Det var April som lammade i onsdags (nu vet jag att hon heter det) och i fredags lammade hennes syster Amira. Då blev det ett tacklamm som fick namnet Ballerina. Färgen kan ni räkna ut själva vid det här laget. Svart, förstås.
Tackorna fyller ett år om två veckor. Egentligen borde man kanske vänta med att betäcka så unga tackor för att få säkrare lamningar, men eftersom att vi inte kunde styra årets betäckning överhuvudtaget så fick det bli såhär. Men vi hade tur. April sköter om sitt lamm så bra så. Varje gång han bräker springer hon fram till honom och putsar honom och puffar honom på baken så att han ska stiga upp och dia. Amira å andra sidan var en aning chockad över att plötsligt ha blivit mamma hon också, men när hon fick lugna ner sig ensam med sitt lamm kom hon på att hon nog vet vad hon ska göra med det. Lammen är starka, söta och levnadsglada. Dessutom har de alla spenar för sig själva då de saknar konkurrens från syskon.
Aino och Alisa är de enda som är olammade. Det är oklart om Alisa har något lamm i magen för hennes juver är inte så värst svullet ännu. Men det vet ju husse att det kan bli födsel ändå trots det...
I fredags tog vi hästarna på tur till stubbåkern. Jag red Linett och husse körde Lumikki. Förra gången vi var där med Linett fick hon galoppera över åkern och det kom hon ihåg minsann! (Sånt minns de faktiskt rätt så bra, märkväl!) Linett fattade galoppen direkt, bokstavligt talat. Det är en så bra åker för den ligger i en backe så det blir både uppförsbacke och nerförsbacke när man rider där. Sånt är särskilt bra för galopparbete. Hästarna hade så kul så att det till och med blev bocksprång där ett tag. Jag kunde inte vara sur på Linett för det för hon njöt så mycket av att få sträcka ut, leva livet och vara häst.
Det är sånt som vi människor också borde göra lite oftare.
torsdag 19 mars 2015
In loving memory
Min kanin Kaj har dött idag. Hon blev nästan 8 år gammal och har aldrig varit sjuk i hela sitt liv. I morse var allt som vanligt och i eftermiddag hittade jag henne död.
Nu är det lite synd om Ted som har blivit ensam kanin. Han som aldrig har varit ensammen i hela sitt långa liv. Jag hoppas att han inte dör av hjärtesorg. Om Ebba får en honunge ska jag spara den åt Ted så att han får en ny kompis.
Tack för alla fina år Kaj. <3
Kaj kom till mig för snart 8 år sedan tillsammans med sitt kullsyskon Ted. Trodde ett tag att det var två hanar varför Kaj fick heta Kaj och inte Kajsa som hon senare visade sig vara. Men då var "skadan" redan skedd och hon fick tre fina ungar. Ungarna sålde jag men Kaj fick behålla sitt namn (medan Ted blev av med sina bollar...).
De här kaninerna har fått flytta tillsammans med mig och de har levt ett minst sagt bortskämt liv med alla godsaker det innebär. Varje sommar har de varit på rymmen och fixat sitt grönbete alldeles själva. Inget djur slår dessa kaniner i överlevnadsinstinkt! Trots rovfåglar, rävar och bilar har de lyckats överleva lösa om somrarna. Äppelkvistar var det godaste som Kaj visste så därför begravde jag henne under äppelträdet.
Nu är det lite synd om Ted som har blivit ensam kanin. Han som aldrig har varit ensammen i hela sitt långa liv. Jag hoppas att han inte dör av hjärtesorg. Om Ebba får en honunge ska jag spara den åt Ted så att han får en ny kompis.
Tack för alla fina år Kaj. <3
Den fina ullen
Varför ska man välja ullgarn?
Orsakerna är många. Ullgarn är ett material som är 100 % naturligt och fritt från konstfiber. Ull har i alla tider varit ett av de viktigaste materialen att tillverka kläder av i Europa.
Ullgarn varierar kraftigt i kvalitet och är ett mycket levande material. Det finns många olika slags fårraser och därmed också olika slags ulltyper. Våra får är finsk lantras och deras ull är så kallad finull. Ull från finullsfår är silkig, mjuk och finfibrig.
Ullens egenskaper är goda: den är elastisk, vilket gör att man kan forma ullen nästan hur som helst och särskilt när den är våt. Plagg som stickas av ullgarn är varma och lätta. Ytterligare en bra egenskap är att ull värmer fast den är fuktig eller blöt! Obehandlat ullgarn doftar av lanolin, ullfett, som gör att garnet är vattenavstötande. Det är skönt att sticka i obehandlat ullgarn eftersom att händerna blir som smorda. Ull från finullsfår sticks inte, varför garnet passar bra till plagg som ska vara mot huden. Dessutom kan man tova ullgarn vilket är en fördel som öppnar flera nya möjligheter till användning av garnet.
Skötsel av ylleplagg
Plagg som stickas av ullgarn ska inte tvättas i maskin! (Om det inte är så kallat Superwashgarn vill säga.) Det är handtvätt som gäller. Min egen erfarenhet av ylleplagg säger att ylleplagg inte drar åt sig särskilt mycket smuts. Det är lätt att borsta bort smuts och skräp och eftersom att ull andas så börjar t.ex. tröjor sällan lukta svett. Man kan med fördel vädra plaggen med jämna mellanrum så hålls de också fräsha. Ylleplagg ska torkas liggande.
Efterbehanling av stickade plagg
Ett plagg som man stickat kan kännas hårt när det är färdigt. Jag brukar blöta plaggen i ljummet vatten, trycka ut vattnet och lägga plagget på en frottéhandduk och sedan rulla ihop handduken. Innan jag rullar ser jag till att plagget är format som det ska. Jag rullar ut vattnet ur plagget och sedan byter jag till en torr handduk som plagget får ligga och torka på. Om man hänger upp en våt stickad tröja kommer den att bli låååååång.
Ibland kan jag också rugga upp det jag stickat. Den tekniken kan passa t.ex. vantar eller sockor. Det går enkelt att rugga ett fuktigt plagg med t.ex. en nagelborste. Man behöver inte ens ta i hårt. Det är skillnad på garnet hur mycket behandling det behöver och man får prova sig fram. Plagg som man ruggar på det här sättet blir riktigt mjuka (men inte längre släta!)
Ibland kanske jag inte vill ha någon efterbehandling alls och då blöter jag bara plagget, formar det och låter det torka. Mönster framträder oftast finare och jämnare om man slätar ut plagget genom att blöta och pressa det. (I alla fall när jag stickar mönster blir det så.) Även den som är dålig på att sticka mönster får till stånd riktigt fina alster med hjälp av det här lilla knepet!
Man kan också tova stickade plagg men då kräver det lite fundering redan i inledningsskedet. Allt man tovar krymper, dvs. man ska sticka plagget större än vad det ska vara efter tovning. Jag brukar sticka vantar av förgarn som jag sedan tovar i tvättmaskin i 60 grader på vanligt tvättprogram tillsammans med handdukar. Självklart kan man också tova för hand.
Har man väl valt ullgarn till sitt favoritgarn så kommer det aldrig att slås ut!
Orsakerna är många. Ullgarn är ett material som är 100 % naturligt och fritt från konstfiber. Ull har i alla tider varit ett av de viktigaste materialen att tillverka kläder av i Europa.
Ullgarn varierar kraftigt i kvalitet och är ett mycket levande material. Det finns många olika slags fårraser och därmed också olika slags ulltyper. Våra får är finsk lantras och deras ull är så kallad finull. Ull från finullsfår är silkig, mjuk och finfibrig.
Ullens egenskaper är goda: den är elastisk, vilket gör att man kan forma ullen nästan hur som helst och särskilt när den är våt. Plagg som stickas av ullgarn är varma och lätta. Ytterligare en bra egenskap är att ull värmer fast den är fuktig eller blöt! Obehandlat ullgarn doftar av lanolin, ullfett, som gör att garnet är vattenavstötande. Det är skönt att sticka i obehandlat ullgarn eftersom att händerna blir som smorda. Ull från finullsfår sticks inte, varför garnet passar bra till plagg som ska vara mot huden. Dessutom kan man tova ullgarn vilket är en fördel som öppnar flera nya möjligheter till användning av garnet.
Skötsel av ylleplagg
Plagg som stickas av ullgarn ska inte tvättas i maskin! (Om det inte är så kallat Superwashgarn vill säga.) Det är handtvätt som gäller. Min egen erfarenhet av ylleplagg säger att ylleplagg inte drar åt sig särskilt mycket smuts. Det är lätt att borsta bort smuts och skräp och eftersom att ull andas så börjar t.ex. tröjor sällan lukta svett. Man kan med fördel vädra plaggen med jämna mellanrum så hålls de också fräsha. Ylleplagg ska torkas liggande.
Efterbehanling av stickade plagg
Ett plagg som man stickat kan kännas hårt när det är färdigt. Jag brukar blöta plaggen i ljummet vatten, trycka ut vattnet och lägga plagget på en frottéhandduk och sedan rulla ihop handduken. Innan jag rullar ser jag till att plagget är format som det ska. Jag rullar ut vattnet ur plagget och sedan byter jag till en torr handduk som plagget får ligga och torka på. Om man hänger upp en våt stickad tröja kommer den att bli låååååång.
Ibland kan jag också rugga upp det jag stickat. Den tekniken kan passa t.ex. vantar eller sockor. Det går enkelt att rugga ett fuktigt plagg med t.ex. en nagelborste. Man behöver inte ens ta i hårt. Det är skillnad på garnet hur mycket behandling det behöver och man får prova sig fram. Plagg som man ruggar på det här sättet blir riktigt mjuka (men inte längre släta!)
Ibland kanske jag inte vill ha någon efterbehandling alls och då blöter jag bara plagget, formar det och låter det torka. Mönster framträder oftast finare och jämnare om man slätar ut plagget genom att blöta och pressa det. (I alla fall när jag stickar mönster blir det så.) Även den som är dålig på att sticka mönster får till stånd riktigt fina alster med hjälp av det här lilla knepet!
Man kan också tova stickade plagg men då kräver det lite fundering redan i inledningsskedet. Allt man tovar krymper, dvs. man ska sticka plagget större än vad det ska vara efter tovning. Jag brukar sticka vantar av förgarn som jag sedan tovar i tvättmaskin i 60 grader på vanligt tvättprogram tillsammans med handdukar. Självklart kan man också tova för hand.
Har man väl valt ullgarn till sitt favoritgarn så kommer det aldrig att slås ut!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)