Kakbak och fårklipp

Idag blåser det 20 m/s och regnar så vad passar då bättre än att baka lite kakor så att mina arbetare på jobbet tycker om mig lite extra mycket på måndag? Jag har bakat kolasnittar och cookies med nötter och choklad. Originalcookiesen finns beskrivna i Åsas blogg, Bland mina grytor. Den kan ni läsa, där finns en helmassa gott! Själv har jag gjort en liten receptmanipulation men den håller jag för mig själv... :)

Husse klipper får idag, av samma orsak som jag bakar. Baggarna är redan klippta och utsläppta och har hållit sig alldeles lugna och fina på betet hittills. Hatten av! Jag måste jaga papperssäckar nästa vecka så jag får börja packa ner ullen som ska säljas till spinneriet. Om det finns någon där ute som redan vet att den gärna vill köpa finskt ullgarn så får man höra av sig gällande önskemål. Jag återkommer om närmare datum för beställning.

Senare ikväll när blåsten lugnar ner sig blir det ridning med Ockra. Hon har gått riktigt bra allt sedan hon kom. Jag väntar fortfarande på bakslaget när hon ska börja testa igen. Men det händer aldrig. Hon är hela tiden lika positivt inställd till ridningen.

Jag har hittat ett par flickor i lämplig storlek och med bra ridvana så att Lumikki kan tillridas och det är solsken för själen (och för Lumikki, förstås). Nu jagar jag en sadel till henne för den vi har är en barnsadel som sitter dåligt och som är obekväm. Inte lätt att hitta en liten begagnad ponnysadel men jag letar med ljus och lykta och hoppas att jag ska hitta något förr eller senare. Hör av dig om du vet om någon.

 

Fel

Jag har bränt alldeles för mycket krut på landsbygds-, hälsovårds- och miljövårdsmyndigheter idag så jag har blivit alldeles tjock i skallen. Någon med ett pissigt arbetsschema har tydligen tagit mycket god tid på sig att först komma fram till att det inte finns några fel i vår djurhållning till att sedan ändra sig och konstatera att det nog kanske gör det i alla fall. Dessutom har personerna inte läst protokollet från senaste mötet och konstaterat oriktigt två gånger i rad. Det ska jag få äran att betala för också, tydligen.

Folk! Skaffa inga djur. Det ställer bara till med besvär. Hejdå Håll Landsbygden Levande. Det var trevligt att råkas!

Ursäkta tonen i detta inlägg som kanske borde ha varit oskrivet men ändå inte.

Vår i luften

Sådär. Nu är baggarna klippta och utsläppta på bete. Det blev mycket lugnare i stallet nu, även om det kostade ett och annat blåmärke... Baggar är inte det mest lätthanterliga man kan tänka sig. Nu betar de i alla fall ungefär en hektar och jag hoppas att de hålls där till hösten. Snart börjar klippningen av tackorna så att resten också kan få gå ut på bete. Det kommer vi att fördröja lite grann med flit så det hinner växa mera gräs att äta.

Ockra har varit duktig i helgen. Hela veckan, faktiskt. Vi börjar komma bra underfund med varandra nu och jag litar mer och mer på henne för varje pass som går. I fredags hade vi det riktigt mysigt när det äntligen slutade regna och blev en väldigt vacker solnedgång för då slarvade vi husse och Linett med oss på en barbackaterrängtur över åkrarna. Det höll på att bli en aning spännande för det involverade visst två hästinnor som gärna hade sträckt ut i full galopp... men vi hölls på. Husse skötte sig finfint! Resten av helgen har jag haft ridsällskap av Mira&Nea som ridit Linett och Lumikki riktigt bra. Lumicken sköter sig alldeles (nåja...) utmärkt och det märks hur hon stortrivs när hon får vara med. Imorgon ska hästarna få en ledig dag för det har de minsann gjort sig förtjänta av.

Vi har hunnit pilla lite grann i trädgården också i helgen. Vi har planterat dahliorna, rensat ogräs, klippt gräsmattorna, rensat i jordgubbslandet och planterat lök. I varmbänken har det också hänt grejer: där finns nu ätbar dill, sallad, och spenat och morötter, rödbetor, persilja och palsternacka frodas för fulla muggar. Snart är det så varmt ute så man kan lämna bort fönsterglasen. Nästa helg (om vi inte hinner före) ska vi ta itu med potatislandet och växthuset. Växthuset har jag på känn att sparkas igång redan innan helgen.

Det är så roligt med vår för det händer massor ute!

Hoppas att ni har haft en bra vecka! Ha det så bra!

Allt som kaplar kan va Raamt

Fast i Larsmo finns inte Raamt utan Häsigubbi och Lövskärsmoora. Jag tror bestämt att han har varit här och busat med mig. För någon annan vettig förklaring har jag inte.

Igår morse när jag skulle ut och mata hästarna mötte jag Linett och Lumikki bakom ladudörren. Utanför hagen, bakom dörren, inne i ladan. Inget underligt i sig; hästar kan som bekant rymma ur hagen. Men hur det sedan gick till när de pillade upp skjutregeln och sedan pillade fast den igen från andra hållet är en gåta och orsaken till att jag misstänker Häsigubben den övernaturlige. Ockra var på rätt sida om grinden. Trägrinden och staketet som skiljer ladan från hästhagen är ungefär 150 cm höga och varken Linett eller Lumikki kan hoppa sådant utan att lämna några spår. Alltså måste det vara Häsigubbi eller Lövskärsmoora som har varit i farten.

Eller Raamt.

Häst är bäst

Hur man sammanfattar veckan som gått? Tja... Regn + häst = sant.

De fyrbenta flickorna har äntligen blivit kompisar och insett att de utgör en Flock.

Det här var innan sjudagarsregnet kom... Med hopp om att kanske få återuppleva stämningen flera gånger i år.

I söndags var Linn och jag på terrängritt med tanterna. Linett drog alla tiders galopp och Ockra (hon med öronen) hann inte ens med!! Det du, Kerstin! Ponnyn har blivit 10 år yngre, tror jag bestämt.

Och i torsdags red vi ut igen, den här gången Mira och Nea på varsin tant. Ockra och jag följde med som ordningsvakter. Lumikki har fungerat ganska bra. Lite envis är hon, men det hör väl till märket på hästen. När en mera erfaren ryttare sätter sig på henne går hon riktigt bra. Synd att jag är en halvmeter för lång.

Litet

Inte tycker jag mig vara någon trött matte men ändå har jag lyckats sova klockan runt. Det har kanske att göra med det mäktiga informationsflödet som min hjärna har utsatts för i två veckor.

Idag ska jag få ridsällskap av Mira och Nea. Ska snart gå ut och sadla vidundren. I eftermiddag ska vi gå på 80-årskalas. Jag gillar sådana. Sen tror jag inte att det behövs desto mera för idag. Ibland får även bonden vara later.

Alldeles sant

En mycket vacker dag har nått sin ända och hur poetiskt det än låter så är det alldeles sant! Jag blev tvungen att ta en paus mitt i höpåsfyllningen och bara titta en stund och föreviga det fina. Det här är en oredigerad telefonbild som står sig finfint utan någon redigering alls! Sämre kunde man ha det.

När vi kom hem från jobbet idag hittade vi vår gamla tacka Stina som hade kastat in handduken. Vi hade i ärlighetens namn tänkt avliva henne i helgen bland annat på grund av hennes leder. Hon skulle ha fyllt 17 år i december och är man ett får så är den mäktiga åldern 16,5 år värt att lyfta på hatten för, då medelåldern för en tacka är 6 - 8 år. Jag kommer att sakna henne och hennes brölande karlabräk som man kunde identifiera på en kilometers avstånd, men det känns bra att hon inte lider mera. Som tur så finns det två Stinagenerationer kvar på gården som har ärvt hennes fina egenskaper.

I eftermiddag har jag ridit både Ockra och Linett. Ockra har gått så fint sen hon kom hit. Innan brallade hon minsann på med en del dumheter men de är som bortblåsta. Nyhetens behag antar jag lite krasst och konstaterar att hon garanterat hinner testa vad mattes nerver går för bara hon får lite tid! Idag tränade vi på övergångar och galopplyft och fick till ett par riktigt fina lyft.

Såhär har denna veckas ridschema sett ut:

Måndag: vila
Tisdag: Ockra plan, ca 45 min. Linett plan, ca 45 min.
Onsdag: Terräng, samtliga, ca 1 h.
Torsdag: vila för de egna, 1 h lektion med Stig för matte
Fredag: Ockra plan, ca 1 h, Linett plan, ca 30 min.
Lördag: Terräng, samtliga, ca 1 h.
Söndag: Ockra plan, ca 45 min.

Nu börjar det däremot bli dags att gå och lägga sig. Långa dagar tär på knoppen. Ha det så bra!