Spontanitet

Ja, vad säger man? Typ: "Tur att man är bra på och kan vara spontan utan att behöva tänka efter allt för länge innan." För sån är jag ibland. Tydligen.

... Eftersom att vi har dubbelt fler kaniner idag än igår och - som om inte det skulle räcka - även tre värphöns som vi inte hade igår.

Två av värphönsen, fortfarande lite chockade av miljöombytet.

Tyvärr räcker ju inte spontaniteten alltid riktigt hela vägen fram och sådant som borde göras lämnar ogjort och ältas i ur och skur istället. Som det här med fårslakten till exempel. Ni ser ju själva. När dessa föddes stålsatte jag mig och sa att de ska slaktas när de blir stora. Och nu är de det och har varit det alldeles tillräckligt länge. Det hänger på en slaktanmälan som jag som den förståndiga, kloka, vårdande fåramor jag är ska fylla i.

Nu. 

Jag ska göra det efter att jag har publicerat det här inlägget. Jag lovar. Och nu tycker en del av er att jag varken är förståndig eller klok och allra minst vårdande eftersom jag planerar att helt kallt äta upp dem.

Så till er som tycker så:

Närproducerat. Giftfritt. Fritt bete. Utevistelse. Hela vägen från parning till slakt. Jag vet precis vad djuren har levt för liv och var de kommer ifrån och jag har själv varit ansvarig för deras välmående från början till slut. Och om ni riktigt tänker efter så vill ni också äta sådan mat.

Idag passade vi på att pilla på Ronny & Jennys djur när vi ändå fick våra höns. Deras getter är mycket mysigare än den som vi hade (fadern till avkomman längst bak i bild). Dessutom fick vi oss ett gott skratt när Olga smet ur inhägnaden och det kändes så bra att andras djur också kryper ut ur sina hagar på de mest kreativa vis.

Vi är fullkomligt störda, jag vet det.

Tack och förlåt!

P.s. Ni har inte råkat se en vilsen 2,5 kg:s säck med isländskt garn adresserat till mig? Eller en 10 kg:s inhemsk dito? Man kan ha förfärligt kul med nästan 13 kg garn, och jag har väntat rätt länge nu faktiskt. Om ni snubblar i dem så passa hit dem vettja!

Johannas fina bilder

För några månader sedan var Johanna Granlund här för tidningen Kurirens räkning. Hon tog en massa fina bilder på oss som jag har fått. Hon är väldigt duktig.

Nu ska jag släta över att jag har försummat bloggen i sommar och i höst och visar därför Johannas bilder.

Belgiska jätten Eriksson

Matten, hussen och havremopederna

Dvärgsilkisarna

Vinterbilden

Sommarbilden

Brahmadam (Mycket snällare än hon ser ut.)

Linett

Matte & Sindi

Tack och förlåt!

Vill du beställa garn?

Hejhopp i lingonskogen!

Nu ska matten här beställa garn igen så nu har du möjlighet att förhandsbeställa om du vill ha något särskilt.

T.ex. det mest användbara garnet i denna värld: kardgarnet:

140 tex x3 (jämför Novitas "Nalle") ofärgat/färgat: 46/58 €/kg
180 tex x3 (jämför Novitas "7 bröder") ofärgat: 46 €/kg

Garnet säljs i nystan om 100 g. Färgkartor finns hemma hos mig samt här: http://www.pirtinkehraamo.fi/lankakartatvarivalikoimat?tm=verkkokauppa/yrityksille 

Det går att beställa annat också. Samtliga produkter som finns i Pirtin Kehräämös sortiment, faktiskt!

Nästa vecka skickar jag in råullen.

Maja

Jag har försummat min blogg och det vet jag, men det har varken gjort världen bättre eller sämre så det spelar ingen roll. Idétorka kunde man också kalla det.

Vi har gått och blivit med en katt till här i huset. Maja heter spektaklet och är ungefär 11 veckor gammal i skrivandets stund. När vi fick henne var det med namnunderskrift på att hon skulle bli pyytsam i sitt liv, vilket hon visade prov på i en mogen ålder om 9 veckor då hon tog sin första spikmus. En till så har hon gått om Farbror Ernst på den fronten.

Vi är alltså en katt rikare och en spikmus samt två krukväxter fattigare. Det går förfärligt hårt runt knutarna och husse och matte tackar vår lyckliga stjärna för att vi inte tog hem Majas syster också...

Annars har vi hållit på som vanligt. Slitit häcken av oss och mellan varven haft det riktigt skönt.

Fårmalet nästa

Blir det närmare än såhär så struntar jag i fåraveln och sätter baggarna i frysen utan att grubbla. Staketet är redan uppe i 1,20 meter och LIKVÄL hoppar de ut. Jag vet att de hoppar ut för de hoppar in tillbaka...  efter att de har sprungit omkring och levt rövare med matten efter sig i ungefär en halvtimme! Detta har de hunnit träna på tio gånger den här veckan. Hur man sen ska förfara när man ensam ska få in dem är alldeles för invecklat och består av alldeles för många fula ord för att redovisas här.

Länge sen jag varit så sjuk på fårinnerfilé.

Dojjor

Matten har varken dött eller trillat av hölasset. Matten har varit lite trött och krånglat lite med skorna på sistone. Nej, Ockra har krånglat med skorna. Hon har tappat sin ena framsko två gånger och nu är den fastspikad för tredje gången. Den här gången fick hon två sidokappor istället för en tåkappa - måtte den sitta bättre.

Hovarna är så porösa efter att hon hade fång så de spricker och går i bitar runt sömmen och då lossnar allt. Nu funderar jag på kalcium och biotin. Vet inte om det fungerar och om någon har något bättre förslag så släng hit det för all del!

Skönt

Ni ska få några rader. Det råder en sorts sällan skådad harmoni på gården just nu. Djuren är ute på bete och vi bara stängde dörren till fähuset när sista kaninen var ute. Där borde någon (verkligen) städa men det är så s k ö n t att alla bara är... borta.

Okej, inte borta. Ute. Fåren har stora fina hagar där betet inte tar slut och hästarna bor i en hage lite längre bort. Hönsen och kaninerna bor i hagar hemma, men helt utomhus - vilket är hela orsaken till varför det är så skönt.

Det närmsta semester man kan komma som djurägare.

Rider gör jag som förr, visserligen, men nu har Ockra faktiskt varit ledig i tre dagar för ovanlighetens skull. Vi motionerade rätt mycket förra veckan och det satte kanske sina spår. Imorgon ska vi köra ett lugnt pass, har jag tänkt. Hästarna är så lugna och beskedliga på betet. De njuter för fulla muggar.

Nu är det bara det att matte är så förfärligt trött. Men det är väl så man blir när man frångår rutiner och gillar läget. Räker mee. En klok vän sa: Sluta gå mot strömmen om dagen blir fel, åk med dit den bär istället.

Bra där.

Nu ska matte definitivt gå och lägga sig, men spana in vår vackra bygd, vetja!