måndag 29 december 2014

Vinterkörning

Nu börjar julfirandet äntligen vara överstökat! Alla är trötta, hunden mest.

Idag har vi trotsat kölden och varit på körtur, jag med Lumikki och Linetts ägare med Linett. Pigga hästar hade vi, för de fick vila igår. Lumikki har fått så bra kondition så man får lyfta på hatten riktigt ordentligt! Vi körde Svede-runt idag, en runda som jag gillar skarpt.

Med -8 grader och lite blåst frös fötterna och fingrarna bort rätt snabbt, egentligen redan i selningsskedet om jag ska vara ärlig. Men vad gör det? Hästfolk kan int va pito, skillt int vintertid! Tur att det finns kaffe och andra varma drycker. Det var ändå det roligaste jag har gjort hittills idag så det spelar faktiskt ingen roll att det blev lite kallt mellan varven.

När jag hade tinat upp efter körningen gick Sindi och jag på ispromenad. Den håller nu, men få se om den försvinner när man väntar töväder över nyår. Typiskt!

Ha en bra fortsatt dag, vilda som tama!


lördag 27 december 2014

Julhelgen vid Antas

God jul i efterskott. Eller god jul nästa år om ni hellre föredrar det. Husfolket har haft en paus från bloggeriet i julhelgen.

På julafton tog vi oss en svängom med alla hästar på vår åker. Jag red Linett barbacka, Lumikki fick springa lös och Uni satt fast i långlina. Vi brallade på som.... som barn på julafton (hehe!) och gillade läget.

Den här bilden är från julannandagen. Det är inte så enkelt att ta familjefoton med bångstyriga hästar, hussar och hundar, så därför står Linett i position att rusa iväg och bralla vidare.

Foto: Susanne Sjölund

Idag fick jag inte med mig någon husse så då tog jag med mig Linett på en barbackatur som jag hade tänkt att skulle bli kort men den råkade visst bli två timmar lång. Ojdå.

Julhelgen 2014 kan kort sammanfattas med några få ord: barbacka, snö, mat.

I soffan framför teven, i väntan på nästa jul.

Hälsningar trött matte och husse.

måndag 22 december 2014

Om att skaffa häst

Det var en gång en tant (jag skriver tant så behöver man inte tänka desto mer på vem det var) som var här på Öppet hus i höstas och som stod i en grupp som jag presenterade hästarna för, som sa att hon tänkte att hon skulle köpa en häst åt två av sina barn, 7 och 9 år gamla. Till saken hör att hon inte kunde mer om hästar än vad jag hade berättat ungefär trettio sekunder tidigare, och jag hade inte rett ut någonting särskilt ordentligt. Hon undrade vad jag tyckte om hennes idé.

Hon ville säkert att jag skulle jubla och utropa "mera häst åt folket". Men det gjorde jag inte.

Jag höll på att svimma.

Okej, det var i överkant, men jag gillade verkligen inte hennes idé. Av orsaker som jag tänkte reda ut nu:

1. Man köper inte en häst åt sina barn som är 7 och 9 år gamla. Särskilt inte om man själv är totalt okunnig och ointresserad och den andra vuxna personen i hushållet lika så. Nästan alla barn önskar sig i något skede en egen häst. Det har jag också gjort och jag förstår mycket väl varför mamma inte ville köpa någon åt mig när jag var 9 år. Hästar är tunga flyktdjur som alltså flyr när de blir rädda och som kräver en helt egen ekonomi, stora utrymmen samt en massa tid du aldrig trodde att du hade. Barn ska inte ha det ansvaret själva! Barns intressen ska man uppmuntra, men när det gäller hästar finns det hobbystall och ridskolor där man kan göra det på ett enkelt och säkert sätt. Sen kan man kanske skaffa egen häst.

2. Har du ens en aning om vad hästar kostar? Eller vad du förväntas betala om du vill ha en häst som dina barn kan rida och hantera? På frågan jag så ofta får: "Vad kostar en häst?" brukar jag svara: som en bil. Det är inte en absolut sanning, men den duger när man ska förklara tankegången. Man kan köpa en skruttbil för 500 € som kanske går att köra med en liten stund, men så går den kanske sönder sen i alla fall. Om man vill ha en bättre bil får man punga ut med några tusen och om man vill ha en riktigt bra bil så får man betala summor med fyra nollor. Så finns det superbilar för 100 000 €.

Som med hästar. Det finns billiga hästar som kanske inte går att rida eller köra och som kanske har fysiska fel (det kan vara vad som helst) eller att den är svår att hantera. Så finns det välskolade dressyrhästar för nästan hur mycket pengar som helst. Jag föreslår att den nyfikne tar en titt på t.ex. HästNet (<-klicka för att komma dit) så får ni se själva.

3. När hästen väl är betald (eller om) tillkommer ytterligare kostnader för utrustning. Det tänker jag inte reda ut desto mer nu, men t.ex. en bra sadel kan lätt kosta 1000 €. Därtill är hästar rätt bra på att ha sönder saker, inklusive utrustning, så det kan man ägna en liten tanke ibland.

4. Hästen behöver både hovvård och ibland veterinärvård. Att sko en häst kostar ca 50 €, beroende på, och den ska skos om var 6 - 8 vecka. Om den inte har skor så ska den ändå verkas lika ofta och det gör hovis inte heller gratis. Veterinärer brukar också kosta en fin peng.

5. Var ska du ha hästen? Hemma? Uppstallad? En stallhyra kostar 200 - 700 € i månaden, grovt tilltaget och beroende på var vi befinner oss i landet. Helpension? Halvpension? Ska du ha den hemma ska du ha utrymme för box och hagar, samt ha hö så det räcker åt den. Har du den uppstallad någonstans måste du ändå engagera dig i den på ett eller annat sätt.

6. Kan du hantera den? Köp inte en egen häst om du inte förstår dig på den.

7. Har du tid? "Mina" (som jag inte äger utan som jag är fodervärd åt) går på lösdrift, vilket innebär att de får gå in och ut som de vill dygnet runt. Om så inte vore fallet hade jag varit tvungen att föra ut dem i hage varje morgon och hämta in dem varje kväll, oberoende av väder och veckodag.  Dessutom måste jag hålla rent hos dem, mocka varje dag. Mockning är tungt och om någon inte tror mig så är det fritt fram att komma och göra det en dag. Därtill ska de få mat flera gånger om dagen. Och så har vi ju motionen...

8. Kan du hantera den? (Med risk för upprepning.) Har du kunskapen som krävs för att du ska kunna träna och hålla igång en häst så att den ska må bra? Hästar ska inte stå stilla. De är skapta för att röra på sig. Ridning är så mycket mer än att skritta runt och åka häst. Körning också för den delen. Den kan kasta av dig, den kan skena iväg. Det kan hända även den bästa och sannolikheten är rätt stor att dylikt inträffar om man blandar sig med hästar eftersom att de är flockdjur och flyktdjur och ja, ni vet.

Det finns mycket mer som man skulle kunna säga om det här, men det viktiga är väl att man inte ska göra något förhastat. Det var inget jag planerade att jag plötsligt skulle sitta här med tre hästar som lydigt (?) håller till i lösdriften. Jag hade tänkt mig en häst, men det blev två och sedan tre. För de ska inte vara ensamma, så därför blev det två istället för en. Den tredje kom "på handeln" sådär lite akut.

Men jag gillar det. Hästar är en stor del av mitt liv och nu vet jag vad som krävs av mig för att jag ska kunna ha dem. Jag måste också be om hjälp ibland och jag kan inte heller allt. Men jag har en del erfarenhet att luta tillbaka på och jag skulle aldrig skaffa häst i okunskap. Dessutom har jag trillat av så många gånger att jag vet hur det känns och har sett hur det kan gå.

Låten er inte förskräckas av mitt inlägg. Hästar är härliga djur med stor personlighet och som för det mesta gör allt för sina människor. ... Även fast de ibland hittar på Rackartyg och har rävar bakom örat.      


söndag 21 december 2014

En bra dag plus ett recept på får

Idag har vi haft en kanondag. Den började lite knaggligt dock, för det blåste från sjön för fulla muggar samtidigt som det snöade. Det var ungefär då som jag tog en skrittochtravtur med Linett. Husse och Uni promenerade med. Sen kom hovis och fixade Unis och Lumikkis fötter vilket gick galant! Tio poäng och papegojmärke! När hovis hade gått hem och husfolket hade fått upp värmen något så när for vi med Sindi och lite julhälsningar på besök till kenneln.

När vi kom hem därifrån tillredde jag fårköttet som jag marinerat under natten. Det blev en rätt som direkt gick in på min topp-5-lista över samtliga tilredda rätter alla kategorier.

Kött:
Lamminnerfilé (ca 700 g)

Marinaden:
1 msk olja
1 msk rödvinsvinäger
2 st vitlöksklyftor
1 msk rosmarin
1 krm paprikapulver
1 krm svartpeppar
½ tsk salt

Sätt i påse. Låt stå i 12-24 h i kylskåp. Vänd påsen mellan varven,

Tillredning:
Torka av köttet. Stek det i het panna i en ordentlig klick smör i ett par minuter så att det får färg. Sätt i en ugnsform. Stuva in en köttermometer i den tjockaste delen (om man är kinkig med temperaturen). Tillred i 225 grader i ca 10 minuter (eller tills innertemperaturen är 62 grader, då är köttet rött och saftigt). Ta ut och täck över formen med aluminiumfolie. Låt stå i 5-10 minuter. Skär i skivor.

Dessutom tillredde jag en gräddsås till köttet. Jag gjorde det på talang så jag vet inte riktigt exakt vad jag hade i, men så mycket vet jag att det blev perfekt till lammet! Fet sås passar till magert lamm.

Gräddsås:
2 dl matlagningsgrädde
ca 2 msk vetemjöl
en skvätt mjölk (uppskattningsvis 1,5 dl)
ca ½ tsk salt
skyn från stekningen

Koka upp grädden och tillsätt vetemjölet. Rör om med visp så att det inte blir klimpar! Tillsätt mjölken. Salta. Häll i stekskyn. Låt koka upp och koka såsen under omrörning ett par minuter. Smaka av med salt. (Man kan eventuellt tillsätta soja ifall man vill ha mer smak.)

Låt mig samtidigt spränga hål på en myt: ett bra fårkött smakar inte ull. Om det skulle råka smaka ull så har det inte med fåret som sådant att göra utan med själva slaktprocessen. Om man slarvat och råkat röra ullen vid köttet så smakar köttet ull. Det beror på lanolinet (alltså ullfettet). Inte på fåret.

* * *

Ikväll tog vi oss en skrittur till. Det var alldeles lugnt och stilla ute och snön låg och gnistrade. Den här gången var det Husse som inledde sin barbackakarriär med Linett. Båda skötte sig fint. När vi nattade djuren sjöng man på radion "frid över Jorden Herren bjöd" och så inföll julfriden vid Antas djurgård.




lördag 20 december 2014

Trillingar

Då rumban en gång börjat så håller den i sig, i alla fall när det gäller tackor och lamning. I morse födde Fanny-tackan trillingar! Det är första gången som vi har fått trillingar. Alla får di och tackan som aldrig lammat  tidigare sköter om dem riktit bra. Hoppas att hennes mjölk räcker åt alla.

Här är tackan från igår. En nyfiken plutt.

Det här är morgonens lamm: en helsvart bagge och två svartvita tackor.  Black-white is the new black! 
Jag filmade en snutt i förmiddags för att försöka ta upp tackans ljud när hon pysslar om sina små. Det är väldigt mörkt i klippet, men det får ni ha överseende med. Det är ljudet ni ska fokusera på! (Fast det är ännu bättre live!)


Skito-Linett. Varje gång man borstar hästarna och gör dem riktigt fina så tar det ungefär trettio sekunder innan de rullar sig och blir.... skito.
I morse hade hästarna hittat på Rackartyg. Det är sådant de gör med jämna mellanrum så att husse och matte inte ska bli alltför försoffade. I morse hade de brutit sig ut ur hagen och levt rövare i ladan. Tack och lov hade jag inget foder annat än hö (och lite fårmat) som man kunde sätta i sig, men det räckte till ändå! Mitt fina plåtämbare blev platt och det fanns bajs överallt och lite mindre fårmat. Tack och lov tycktes det inte falla havremopederna i smaken!

Fast Linetts ryktämbare gick sönder så det får jag ersätta. Hennes saker är hela men smutsiga så nu har vi tvättstugan full av borstar på tork.

Det ena med det femte - that's just farmer's life.

fredag 19 december 2014

Oooiih!

Så hände det då! Antas djurgård har nu 13 får, för idag har Malin lammat och fått tvillingar: en svartvit tacka och en helsvart bagge!

Här är den lilla svarta baggen några timmar gammal.
Mamma-får sköter om dem så bra att man blir alldeles varm i hjärtat. Ljudet borde ni få höra allesammen för det är så mysigt och det går inte att beskriva!

De skuttade redan omkring i halmen och diade när jag kom på dem. De verkar riktigt starka.

Nu väntar vi bara på att tacka nummer två ska lamma innan hennes juver spränger!

Igår hade jag planerat att jag skulle motionera Uni idag men vädrets makter sätter stopp för dylikt eftersom att det häver ner blidsnö som fastnar under fötterna och bildar isstyltor... så det blev inget. Men kanske imorgon. På söndag kommer hovis så då går det ändå inte.

Hur som helst. Medan ni gottar er i julstress så tar jag det lugnt med mina små söta lamm.

torsdag 18 december 2014

Åka häst

Igår spände vi för och åkte på körtur, husse med Lumikki och matte med Linett.


Såhär såg Linett ut när hon var förspänd och klar att åka. Notera det där vita på marken. Det är SNÖ.

Det gick så bra att jag satt och skrattade för mig själv i kärran. Helt okomplicerat för en gångs skull! Vi körde till Holm och vände om vid busshållplatsen och körde hem igen. Lumikki vet vartåt hemåt är för hon lägger i maxväxeln när man ska ditåt. Husse hade inte upptäckt maxväxeln riktigt ordentligt tidigare så han satt och jublade i sin vagn när Lumikki gasade på. Vi var ett väldigt glatt ekipage som rörde oss längs vägen må ni tro!

Fast Lumikkis ben har en tredjedelslängd av Linetts så körde hon ändå om oss, fast på slutet ryckte Linett ifrån (det kallas spurt) och vann med någon hästlängd.

Det var en kväll som enkelt fick betyget 10 poäng och papegojmärke!

tisdag 16 december 2014

Talvi on ilmassa

No niin, nu har det blivit vinter i Finland! Det var ju snö jag önskade mig och nu har jag fått det! Det var så otroligt uppfriskande med tömkörning och hundpromenad i julesnön och ljuset som det gav upphov till. Sen att man blev dyngblöt, det gjorde inget, för det var SNÖFLINGOR och inte REGN som kom ner.

Ikväll har jag tömkört Linett. Jag frågade en av hennes tidigare om körningen och fick som svar att "det är bara att tuta och köra!", men jag ville ändå stämma av med tömkörningen för att se framåtandan hos hästen och reaktionerna när jag styr bakifrån istället för från ryggen. Inga problem hur som, Linett var glad och pigg! Nu ska jag spänna för kärran en dag och åka lite häst!


Söttsött

Jag borde v e r k l i g e n rigga bandande övervakningskameror i fähuset! Tiiidigt imorse (okej då, 7.30) när det ännu var mörkt både ute och inne (vilket det förvisso ändå är under största delen av dygnet nuförtiden) började det bökas på stallsgolvet när jag tände lampan. Jag vet att Uni brukar ligga och sova men jag visste inte att Lumikki också brukar ligga och sova och dessutom använda Uni som huvudkudde! Det var så sött så ni anar inte och det värmde en frusen och dynglejd hästmors hjärta ordentligt, så det räcker för flera dagar!

Kamerorna kunde samtidigt hjälpa till med att vaka på de stundande lamningarna som aldrig tycks sätta igång. Tackorna är så trinda så de ser ut att kunna spränga och den ena tackans juver blir bara mer och mer fyllt med fet fårmjölk för varje dag som går. Ett är i alla fall säkert och det är att det närmar sig för nu har den ena tackan sjunkit ihop över korset så "hungersgroparna" framträder och blivit mera svullen där bak.

De är luriga dedär tackorna! (Låt oss för en stund glömma att det långt är mitt fel eftersom att jag inte har någon exakt tidpunkt för betäckning. Krux i protokollet där!)

Förresten: Om någon hästintresserad eller annars bara intresserad har lust att agera hästsällskap någon kväll så är det välkommet. Det är ju dethär med att ta sig ut som blir så mycket enklare om man är fler...

måndag 15 december 2014

Hoppsan vad bra det går!

God eftermiddag! Igår hade vi ett sånt vackert vinterväder med snö och allt men som vanligt blev det pannkaka av alltihop idag.

Igår var tanken att vi skulle tömköra Linett innan vi passar in selen och slänger på henne kärran, men det kunde vi inte. Husse skulle tömköra Uni först men det var sånt blidföre att det bara blev stora isstyltor under stackars nervöse Unis hovar. Det gick att ta fem steg innan man fick vara framme med kratsen igen. Ingen idé att göra det med Linett då heller. Man vill ju inte att de ska bryta fötterna av sig heller.

Planen var att göra det idag istället men nu är det beckmörkt, plaskvått och full storm ute - som omväxling. Vädret motarbetar allt hästfolk, känns det som. Förmodligen alla andra också.

Hittills idag har jag bakat tunnbröd och pysslat lite i stallet. Jag brukar mocka lösdriften varje dag och nu när det är så blött väder står alla hästar inne i ladan och trängs och självklart bajsar alla där inne. Man måste se till att ha det bekvämt fattar ni väl! ... Så då måste nästan all strö bytas ut.

Det enda vi i stort sett önskar oss just nu på Antas djurgård är minusgrader och snö! Verkställ!

Det bör nog ändra sig snart, Vädret, för det blir så mycket tjat om vädret på den här bloggen annars!


onsdag 10 december 2014

Detta va en utten da!

Igår skulle jag på skritt-tur med Linett på kvällen med sällskap av samtliga reflexattiraljer vi har i huset samt ljuset av en pannlampa som jag fäste på hjälmen. Sånt behövs i dessa tider. När vi kom så långt som vi brukar plus 200 meter till blev det bockstopp. Stoet vägrade och vände hemåt. Så vi försökte igen. ... med samma resultat. Så då gick vi åt andra hållet istället. Det går emot mina principer att låta hästen bestämma, men det kändes som om jag inte hade något val. Planen blev att ta med Lumikki på körtur nästa gång så att Linett får draghjälp. Det hade vi tänkt göra ikväll, husse och jag, men Vädret sätter stopp för det också, precis som allt annat.




Någon julstämning är inte att tala om. I alla fall inte här.

tisdag 9 december 2014

Om bondeshopping, magar, ögon och BARF

Hej djurvänner!

Inget nytt på lammfronten. Tackorna är tjockare än vanligt och har juvrena fulla med mjölk, men inga små söta klövar syns ännu. Jag väntar ihjäl mig!

Igår shoppade bonden loss igen vid Agrimarket. Jag köpte en hink psylliumfrö (loppfrön) åt hästapållarna samt en säck DryMaxx. Psylliumfröna ska jag ha för att försöka få bukt med lösa magar. Som ni kanske har märkt så hjälper vädret inte riktigt till där ute... Det är liksom bäddat för lösa magar hos djur som går på lösdrift. Huua!

DryMaxx:en ska jag ha till hönsens hem. Det är kiselgur som suger upp fukt, neutraliserar lukter samt gör tillvaron odräglig för ovälkomna småkryp som t.ex. parasiter.

Belgiska jättekaninen Erikssons öga har börjat rinna. Det är inget kladd som kommer ut utan bara tårvätska. Jag undrar om det kan bero på damm i hans hage. Som underlag har jag spån åt kaninerna. Det syns inget i ögat, men det kan kanske vara så att det har kommit skräp/damm som fastnat i tårkanalen och irriterar ögat. Tips på hur man fixar det mottages gärna. Sköljer ur det med jämna mellanrum. Borde man fukta spånen med t.ex. sprutkanna? Eller byta underlag?

Apropå rinnande ögon: Sindis rinnande öga försvann helt och hållet när vi kastade om fodret rån Royal Canin till BARF. Om det berodde på det eller ej vete fåglarna men det har inte runnit en enda gång sedan dess. Bara att tuta och köra antar jag!

Sindi älskar sin råa mat. Hon får råmat på morgonen och torrfoder på kvällen. Det är enkelt så om man ska resa bort eller dylikt. Det funkar bra för hunden tycker jag. Det var också något man rekommenderade vid djuraffären. Hon har fått glansigare päls, blivit mycket gladare i maten, bajsar mindre och mattes plånbok har också blivit gladare.

Nu när vädret är så uselt ska jag bjuda på sommarbilder.

Stockros,

Äppelträdet i all sin prakt!

Jag om några år...! (från Apassionata 2014, Helsingfors)
I eftermiddag ska jag gå på ett Mycket Viktigt Möte. Önska mig lycka till!

måndag 8 december 2014

Om ridning

Nu har jag ridit Linett alldeles själv för första gången. Det gick bra.

Det låter som om jag inte har så mycket erfarenhet av ridning när jag skriver på det där sättet, men det har jag. Jag är inne på mitt nionde år på ridskola och innan dess red jag också lite grann. Faktum är att fast jag har ridit på typ (nu räknar jag här...) 28 olika hästar + eventuellt några som jag inte kommer ihåg så är det ändå lika spännande att sitta upp på en som jag aldrig har ridit förut. Nu har jag ju ridit Linett två gånger förut men första gången red jag bara runt i skritt för det var så dåligt före och andra gången var husse med och körde med Lumikki bredvid. Man vet aldrig vad som kommer att hända. Sticker hästen, går den överhuvudtaget framåt, bockar den, stegrar den sig, hurudana är traven och galoppen, får jag stopp på hästen när jag vill?

Nu lär Linett vara väldigt snäll av sig och det har hon redan bevisat. Det var riktigt kul. Hon har mycket energi och är väldigt pigg just nu, det kände man i traven minsann. Men vart eftersom jag lär känna henne så lär jag mig också rida henne.

söndag 7 december 2014

Vallhunden

Sindi ska bli vallhund då hon blir stor. Det tycker hon själv också, verkar det som.


Vad jag gör med kameran vet jag inte ens själv. Ett kreativt sätt att filma kanske... Märks att jag inte är så bra på det här.

Sindi har själv kommit på att klättra in i krubban. Jag har alltså inte lagt dit henne. Hon fyller 11 månader den 21 december och ännu har jag inte ställt några krav på henne när det gäller vallning. Däremot hänger hon hela tiden med när vi är ute hos djuren.


lördag 6 december 2014

Pepparkakshäst

Så har hästarna fått större hage och en bra mycket roligare tillvaro tack vare Linetts inflyttning! Uni är så lugn och beskedlig nu när han har fått en mogen chef som han dessutom tycker väldigt mycket om. Lumikki var lite sur igår. Hon kände sig säkert bortglömd och åsidosatt. Idag är det redan bättre för hon har fått vara på körtur med husse medan matte red Linett.

Linett besitter en aning överskottsenergi för hon har inte blivit riden på ungefär tre veckor. Därför började vi lite lätt med longering först för att eliminera eventuella bockningar eller explosioner. Sedan tog vi en liten terrängtur tillsammans med Lumikki. Hästarna var pigga och Linett kändes lugn.

Eftersom att vi firar Finlands självständighetsdag idag så är det även dagen då det stora Sjölundska pepparkaksbaket inträffar och så även detta år. I år tyckte jag att vi på Lööte-filialen fick till temat riktigt ordentligt!


Det fattas visserligen en hund och en ulltått men man kan inte få allt här i världen så vi får väl nöja oss med det vi fick. Pepparkakorna är åtminstone goda!

Pepparkaksdeg

100 g smör
2½ dl farinsocker
1 dl sirap
1 dl grädde
2 tsk ingefära
2 tsk kanel
2 tsk nejlika
7½ dl vetemjöl
2 tsk bikarbonat

Rör ihop smöret, sockret och sirapen till en jämn smet. Tillsätt grädde och kryddor. Blanda mjöl och bikarbonat väl och rör sedan ner lite i gången tills smeten är jämn. (Jag lät min hushållsassistent göra allt det här blandandet.) Låt degen stå i kylskåp över natten. Grädda kakorna i 200-graders värme i 7-8 minuter.


fredag 5 december 2014

Välkommen Linett

Hej!


Jag heter Tåghusa Linett men kallas Linett av praktiska skäl. Jag är ett 19-årigt norskt fjordsto med alla fyra hovar stadigt på jorden. Jag ska bo på Antas djurgård ett tag tills matte är frisk och kry.

Jag har redan gjort klart för Uni och Lumikki att det är jag som bestämmer här. Gammal är äldst liksom! Jag är väldigt snäll och gullig av mig så klappa mig gärna. Jag har en väldigt vacker man. Däremot vill min lånematte inte att någon matar mig med godsaker över staketet!

Jag kan bära ryttare och dra vagn men jag tycker inte om att åka ensam i transport.

* * *

Det blev lite akut med en tredje häst vid Antas, men det fixar sig! Idag ska vi förstora hagen så att de får mera plats.

Lastningen igår gjorde att vi fick gnugga geniknölarna ett extra varv. Linetts kompis hade åkt redan på morgonen och Linett var olycklig och nervös över att plötsligt vara ensam, så hon vägrade att gå in i transporten. (Tack igen Sussy för lånet! Du är en pärla!) Hon frös fast och det hjälpte inte hur vi än smackade, petade med spö, drog, lockade med knäckebröd - inget hjälpte. Hon bara stod och stirrade så långt ögat nådde i Öja. När vi hade försökt med alla våra Ponnyakutenknep så kläckte jag den briljanta idén att åka och hämta Lumikki. När Lumikki anlände en timme senare fick hon gå och hämta Linett ur stallet och traska framför rakt in i transporten. Linett tvekade inte en sekund och klev på hon också - helt lugn och sansad. APPLÅÅÅÅD!

Väl hemma vid Antas började hon med att nafsa Uni i mulen så han skrek och sedan var det bra med det. Inget sparkande whatsoever. (Tur det med tanke på tappskorna.) Uni började fjanta sig istället och gick från att vara en matchoman till att bli en pjasolapp som fjäskade för Linett som gnäggade av lycka. Nu är det Linett som bestämmer.

torsdag 4 december 2014

Longering

Tjena mors! Nu är Uni nymotionerad och visade upp bästa galoppen någonsin. Han bar sig själv och kunde galoppera samlat på en för honom ganska liten volt.

När jag longerar honom brukar jag göra så att jag först promenerar med honom längs vägen eller bara någonstans var han går rakt. När vi har gjort det tar vi oss till volten där jag låter honom skritta tills han går bra i skritt och inte spriger på mig. Jag passar också på att kolla så att bromsen och gasen fungerar, alltså ptroo och smack. När det fungerar går vi över till traven.

Uni är ett energikluster som ganska lätt exploderar vid sådana här tillfällen, så det händer att han brallar lite och travar allt han kan. Ibland kan han ta några galoppsprång men han har aldrig stuckit eller sprungit över mig. Det tar inte särskilt länge innan han lugnar ner sig och börjar frusta och lyda mina rösthjälper. Jag brukar låta honom trava på i en ganska rask trav, alltså inte så att han rusar med sidan före typ, utan att han går ordentligt framåt. Sedan brukar jag träna tempoväxlingar i traven.

Allt det här gör jag förstås i båda varven och jag brukar byta varv ofta när jag longerar. Uni kan bli snurrig i skallen annars och det vill jag ju inte. Dessutom vill jag att han ska arbeta likadant åt båda hållen så att han har möjlighet att träna upp sin svagare sida. Jag brukar börja i det varv som han har lättast i och sedan upprepar jag övningen åt andra varvet.

Efter traven brukar jag låta honom galoppera. Han tycker om det och brukar ofta gasa på rätt ordentligt efter lyften. Jag brukar försöka få honom att galoppera samlat, men det är inte alltid det lyckas. Förutom idag då han verkligen visade en bra sida av sig själv!

I longeringen använder jag en longeringsgjord, ett träns, ett långt spö, en 8 meter lång lina samt ett par inspänningstyglar av gummi (egentligen ett gummiband med knäppen i båda ändorna och på mitten en grunka med vilken man kontrollerar tyglarnas längd). Jag brukar ha tyglarna långa ända tills vi har travat åt båda hållen och han är uppmärksam på mig samt själv börjar hitta till sin rätta form. Grejen är ju den att jag ska få honom att sträcka på överlinjen (ryggen, nacken) och att han därmed ska kunna arbetas i rätt form. Skulle jag spänna in honom utan att han först har sträckt på sig och börjat söka sig åt rätt håll så skulle han säkert skada sig i siständan.

Utmaningen hos Uni ligger i att få honom bättre musklad på bakdelen. Det är inte det lättaste eftersom att jag inte rider honom. En annan utmaning är att kunna kontrollera galoppen från marken bättre. Samt att få honom att slappna av på en mindre volt. Just nu stressar det upp honom rätt mycket. När han lärt sig att göra det föregående skulle jag vilja få honom att göra sidvärtsrörelser från marken.

onsdag 3 december 2014

Matematiska problem man kan tänkas bli ställd inför som bonde, del 1

Hepp! Inget nytt på fårfronten vad beträffar lamm. Däremot har tackan som stod och drog ihop sig rätat ut sig igen och börjar återgå till fåralivet. Tack vare Axiluret som jag slutligen fick i dem.

Det var något synnerligen konstigt över förfarandet när vi avmaskade våra ulltåttar. Enligt veterinären skulle det doseras 1 gram per får. I ursprungsförpackningen fanns 24 gram medel. Jag vägde alltså upp 1 gram på min digitala köksvåg och vägde sedan sprutan separat. Den vägde 7 gram när den var tom och 8 gram när jag smidigt och utan att klotta förflyttade maskmedlet in i kolven. Så långt stämde matematiken enligt Tors räknebok. Det som senare hände är ett mysterium.

Eftersom att 24 gram isåfall borde ha räckt till 24 får så borde jag ha haft 13 gram kvar när jag var klar. Det hade jag inte. Medlet tog slut vid får nummer 10. Men sprutan med medlet i vägde hela tiden 8 gram.

Jag klottade inget och det fanns inget medel kvar i ursprungsförpackningen när jag var klar. Vi hade alltså minimalt spill.

Inte ens en ingenjör klarar av att lösa det här problemet. Om någon annan har någon bra förklaring så mottas den gärna!

Jag blev tvungen att läsa på ifall att en överdos Axilur skulle vara farligt, men det lär det inte vara. Faktum är att jag inte ens vet om de har fått en överdos eftersom att jag hela tiden vägde och att det då stämde.

Nästa gång tror jag bestäm att vi ska hålla oss till fåramedel och inte till hästmedel och hålla tummarna för att man kan göra det med lite större noggrannhet än såhär!

Apropå häst: Nu ska jag åka och hälsa på fjordstoet Linett.

måndag 1 december 2014

I väntans tid

Vi har packat in två stycken lammstinna tackor i lamningsboxen. Ingen av dem har lammat ännu, fast de sett stinna ut i säkert en vecka. Jag kan nästan slå mig i backen på att min vanliga otur slår till en gång till och att jag missar den första lamningen den här gången också! Sist gick jag på tårna måndag till fredag och tittade till tackorna varje timme dygnet runt och när jag slutligen, på fredag kväll, bestämde mig för att lämna gården för första gången på hela veckan - tror ni då inte att lammen hade kommit när jag kom hem tre timmar senare!?