Snögaloppen

Idag fick vi den där galoppen i knädjupa jungfrusnön som jag längtat så efter. Men så kom en snöskoter och förstörde allt, då galoppen plötsligt övergick i okontrollerbar skengalopp och Ockra bara försvann under mig. Diken närmade sig från alla håll, hala vägar, bilar i allt för hög hastighet och så den där förbannade snöskotern vars förare fattade nada. Vi klarade första diket på håret och första kurvan också, sen tog det äntligen en slidestop i plogkarmen strax före det andra diket. Det kunde ha gått riktigt riktigt dåligt den här gången.

Men jag lever. Och alla Ockras ben är hela. Men jag skakar.

Pinsamheter

Förutom att det är iskallt och att dricksvattnet därför fryser jämt och ständigt går det ganska bra på djurgården för tillfället.

Förutom igår då när matten skulle upp på Ockra. Vi tänkte oss en barbackatur eftersom att det är en bättre sorts bänkvärmare i dessa tider så därför skulle matten hoppa upp från pallen och parkerade därför hästinnan bredvid, men när matten var halvvägs på ryggen och inte längre på pallen... så klev Ockra en halvmeter till sidan sådär näpet och försiktigt. Hon fann detta vara ett fint läge att promenera iväg en liten bit med stackars matten hängande på sidan och störde sig inte ett dugg på att någon slet i hennes hår för att inte dimpa i backen. Amatörigt, amatörigt. Pinsamt var det också, men det var väl ingen som såg (?).

Historien om ögat får vi snart dra streck över för nu har veterinärräkningen äntligen kommit. Det man kom fram till att var fel var svullen konjunktiva och det var både dyrt, tidskrävande och pilligt att komma fram till det. Nu ska vi bara hålla tummarna på att den där rackarns konjunktivan inte kommer på att svälla upp fler gånger.

Hej mitt vinterland, nu är jag här

Idag har vi bara haft 19 grader kallt - rena sommarvädret! Det firar man bäst barbacka i skogen med den här hårbollen. Att vi råkade gå rakt igenom en stor grankvist och blev alldeles snöiga gjorde liksom inget.

Men vi längtar efter en riktig busgalopp för det har vi inte kunnat göra på så länge. Sådär så att snön yr, ögonen tåras och bakbenen spritter.

Notera pälsen förresten. Den är alldeles tjock och ullig.

I could make you happy, make your dreams come true.

Nothing that I wouldn't do.

Go to the ends of the Earth for you,

to make you feel my love.

Nöjda och belåtna önskar matten och Ockra er en bra dag och en trevlig helg.

Friskt

Man får jämt passa sig så att man inte kaverar allt för mycket på en gång för då brukar det gå åt pipsvängen i alla fall, så därför viskar jag att jag tror att Ockras öga är okej nu.

Denna trettondag har mest spenderats på insidan på grund av -27 grader som vi plötsligt har fått om halsen. Någon snö har vi inte, vilket gör att vi inbillar oss att det känns kallare än vad det är.

Chokladen

Julhelgen är överstökad för den här gången. Den kan kort och gott sammanfattas med verbet umgås, vilket jag har gjort och önskar att jag kunde ha gjort ännu mer. Choklad har vi också ätit alldeles för mycket av.

Ockras öga är snart bra. Det har slutat rinna ur det och det är inte svullet längre. Idag tog vi en efterlängtad, lång och skön ridtur. Den hade gärna fått bli ännu längre om det inte hade varit för att det blåste rakt igenom mina tjockaste kläder. Men vi fick en ordentlig stund och det lever jag länge på!

Det är inte läge för vinterbild just idag så ni får en midsommarbild istället.

Ha det gott och ta hand om varandra!

Vi kommer igen

Jag vet inte, men jag tror att det mot förmodan är någon sorts julfrid som stilla sänker sig över Antas djurgård. Att matten är totalt slutkörd är också ett faktum: 7 timmar sömn på två dygn är för lite.

Ockras öga är på bättringsvägen och det är bra. Vi vet fortfarande inte vad det är, men det verkar som om det är en superinflammation som drabbat henne. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag lyckades få nejdens förmodligen mest engagerade veterinär på tråden när jag ringde journumret. Ockra får antibiotika fyra gånger om dagen och jag spolar det lika ofta. Jag har blivit rätt bra på att pricka ögat med droppar och salva nu. I måndags och igår hade jag behövt sprutkanna för att träffa. Ingen motgång som inte gör en starkare.

Igår var Mirka från Equi-Hammas här och raspade tänderna på Linett och Lumikki. Linett hade en avslagen vargtand och ganska mycket piggar så det behövdes verkligen en specialist. Min förhoppning är att hon ska gå upp i hull efter den här rumban. Lumikkis tänder var alldeles fina.

Nu tar vi lite "jullov" här och ska bara mata, mocka, städa, rida, kråta och vårda som vi annars också gör.

Hoppas att ni får en god jul, vänner!

Seriebeklas

Denna dagen ett liv, sa farbror Melker.

Hur så då? Jo, först jagade vi läckage på jobbet hela dagen vilket betyder stövlar och apostlahästar i skog och mark. Men motion är bara bra och matten klagar inte. Sen lyckades vi aldrig hitta läckan så vi ska jaga på nytt inatt.

Idag är första dagen på en vecka som vi inte har glashalt runt omkring oss så matten hade planerat en ridtur med Ockra efter jobbet, och sen sova lite för att orka vara vaken i natt. Gissa vad som mötte i hästhagen när vi kom hem om inte...

Jaha.

Först trodde jag att ögat var söndersparkat för det var så mörkt när vi kom hem. När vi fick ut henne ur hagen och hittade en lampa såg vi att det inte var sönder men att det inte alls var bra, så jag ringde jourveterinären som kom ut två timmar senare. Ögat är helt men det går inte att säga vad som är fel, för allt är så svullet. Något skräp kunde vi inte heller se men det krävdes både lugnande och brems för att komma fram till det. Nu får hon antibiotikadroppar som jag ska lyckas pricka i hennes öga fyra gånger per dag samt värkmedicin som jag ska få ner i strupen på henne en gång i dygnet, helst utan att hon äter upp mig.

Och så räknade ni just ut att det inte blev någon ridning ikväll. Det drog ut lite på tiden kan man säga.

Som om ögat inte vore nog så hade fyra får brutit sig ut ur kätten och levt rövare bakom stängda dörrar i föuse; det vill säga käkat en massa kraftfoder, trampat sönder hinkar, kastat skopor omkring sig och skitit på varenda tillgänglig kvadratmillimeter av golvet.

Ibland är vägen från kätt till frysbox kortare än vanligt.

Nu ska vi på Antas djugård kämpa vidare och försöka hålla ordning på oss själva medan ni firar jul.