Farbror Ernst

Ifall att någon har missat det så har vi också en katt här på gården och inte vilken katt som helst utan en farbror och eftersom jag tycker så mycket om honom så tänkte jag tillägna detta inlägg åt Farbror Ernst.

 Kärt barn har många namn, så även Farbror Ernst som lystrar till det mesta, bland annat Frass-Bertil, Kissi, Ernstis (storfavoriten), Bärnst (också pop) och Killen. Äärnst är hemma från Larsmo och är 6 år. Han är helgrå men har en liten vit fläck på bringan som guppar till höger och vänster om han någon gång råkar springa.

I sin ungdom sprang Äärnst bort sig och alla trodde att han var borta för alltid ända tills en dag, nästan två år senare, då han dök upp i en annons i tidningen och letade efter sin matte, 25 kilometer från den plats han försvann. Det var en snäll tant som tyckte att han verkade vara någons som hade förbarmat sig över honom och lagt ut honom på tidningen. Mager och eländig var han men han kom rätt i famnen och stannade där i flera timmar när vi kom dit.

Hur hade han hamnat dit då? Åkt bil i ett par omgångar. Lätt, säger Farbrorn som fortfarande kryper in i bilar och somnar till motorbrum.

Nu när Farbrorn lever sitt liv efter kändislivet tar han det mest lugnt. Ibland lite väl lugnt. På dagarna när ingen är hemma går han till fammos och stannar där på dagis tills någon hämtar hem honom. Farbrorn tycker att fammos mat smakar bäst. Han vet också hur man ska se ut om man gärna vill ha en godbit ur hennes kylskåp... Det syns på kalaskulan.

Nattetid sover han helst inne på soffan och på rygg. När det är extra kallt eller när han har varit ensam länge kan han nog sova i sängen också, men då sover han bara på min sida. Han ligger så nätt i sängen i en prydlig liten boll när jag ska krypa under täcket men så fort jag har släckt lampan börjar han breda ut sig och rätt vad det är är han en meter lång (alldeles oskojat) och ligger tvärs över sängen. Då snarkar han och sover så gott ovetandes om sin mattes ben som dööööör. Men inte på husses sida.

Farbrorn är en lat frass som helst inte gör något i onödan. Någon särskilt bra musjägare är han inte och musen ska nog springa rätt in i gapet när han gäspar för att han ska orka ta någon notis om den. Fåglar däremot kan han jaga varje dag hur mycket som helst och det tycker ju matte förstås inte alls om!

Ernst tycker för det mesta om alla våra djur och följer nog med ut i stallet om någon går ditåt. Fåren går bra, men bara på avstånd. Det är för att de jagar Ernstisar, river av honom svansen och äter upp honom. Det är vad han tror i alla fall, så därför sitter han gärna halvvägs upp i en telefonstolpe om fåren ska vara ute samtidigt som honom.

Ernstis är en mycket sällskaplig frass-bertil som tycker om att hålla reda på sina människor. När vi äter morgon- och kvällsmål vill han gärna sitta i famnen eller bakom en på stolen och när vi tittar på teve vill han ligga i famnen. Om det däremot kommer någon okänd människa och petar på honom så kan han bli rasande arg och bli en mycket ful katt som river och fräser. För det mesta är han dock en snäll stor farbror.

Nicklas Storbjörk har tagit alla bilder på katten i detta inlägg.